När året började fick jag bara precis sitta upp på min ponny och skritta max 20 minuter utan några krav alls. Ingen visste hur det skulle sluta och 4 månader tidigare hade veterinärerna sagt till mig att vi borde överväga att ta bort Pelle då chansen att han skulle bli helt bra igen inte var mycket mer än 50%. Och just därför känns årets resa med Pelle så himla stor. Jag bestämde mig för att jag skulle göra allt i min makt för att han skulle få ett värdigt liv som häst och en till chans till att leva, skulle han börja må dåligt psykiskt så skulle vi inte fortsätta men jag ville ge honom den chansen.
Alla runt omkring mig tittade på mig som om jag var galen när jag i januari cyklade till stallet i -10 grader och 10cm snö kl 05:30 på morgonen för att hinna kolla till Pelle innan jag skulle vara i skolan. Men oj vad det har varit värt alla tidiga mornar när han väl blev friskförklarad i juni. På filmen nedan ser ni från första till sista träningen 2016 samt korta snuttar från ett par tävlingar. Jag är så tacksam över att jag har fått göra denna resan med Pelle och jag vet att vi under 2017 kommer fortsätta utvecklas. Hur länge vår resa fortsätter är det ingen som vet men jag tänker ta tillvara på varje minut av tiden jag får med denna fantastiska ponny!
1