Josefin Nilsson

Tävling Flyinge HSK
Att bo och ha häst i Sveriges hästmecka har sina fördelar och att bara kunna lasta och åka 5 minuter för att befinna sig på Flyinge Kungsgård är verkligen lyxigt! Att få tävla i det stora ridhuset har varit en dröm i många år nu och i tisdags gjorde jag och Emil debut där. En dröm som gick i uppfyllelse med andra ord!
 
Jag hade valt att vi skulle starta två klasser, 1m & 1,10m, vilket gjorde att det blev en lång kväll men så värt det. Framridningen och framhoppningen till 1m klassen va något rörig men trots det fick vi till en bra känsla och vi ställde oss i gången med bra självförtroende. Innan på banan kändes han lite tittig när jag travade runder och visade hinderna, men när startsignalen låter så vet han vad som gäller, taggar till och har allt fokus på att göra sitt allt. Han kändes väldigt pigg och nästan lite för på. Överlag tycker jag att vi hade en bra grundgalopp och rytm genom hela banan och det kändes enkelt. På sista hindret kommer vi lite nära men annars sitter distanserna. Vet inte varför vi får med oss en bom på 3:an då anridningen var bra. Så lite tråkigt att den föll men vi är nöjda med rundan ändå!
 
 
 1m, första klassen.
 
 
Det blev sen två timmars väntan innan vi behövde lasta ut för 1,10m och att sitta och vänta är verkligen ingenting jag är van vid för tillfället. Nervositeten kommer krypande och det är verkligen så skönt sen när det är dags att börja rida fram igen, då försvinner all nervositet direkt. Hade kortare framridning här och framhoppningen var något lugnare så det var väldigt skönt. Emil var överlag väldigt fin, ridbar och taggad. Och vi gick upp till banan med en bra känsla. Antagligen första gången någonsin som vi hoppar en hel bana på 1,10m och nu i efterhand är jag nöjd, precis när jag kom ut kände jag att jag hade gett Emil lite dåliga distanser men när jag ser filmen så är det egentligen bara en enda linje som vi kommer helt fel på. 1:an får vi lite oturligt med oss, tycker att vi kommer helt rätt här men den trillar ner ändå. Mellan 2:an och 3:an hade de flesta gått på 5 galoppsprång, vilket jag också tänkte göra, men jag skulle tagit tillbaka honom lite och ridit på 6 istället, nu blir det 5,5 och ett språng rakt upp i luften, otroligt snäll är han! I övrigt en bra debutrunda. Min första 1,10m och Emils första på flera år. De två sista linjerna flyter på riktigt fint och vi avslutar med en bra känsla. Med mer rutin så kommer det att bli superbra!
 
 
 Debuten 1,10m, andra klassen 
 
 
Som sagt, i det stora hela är jag nöjd. Emil ger verkligen sitt allt inne på banan och har världens härligaste tävlingsmentalitet. Och det ska bli så kul att fortsätta jobba vidare med att stärka upp och få rutin, det kommer bli superbra!
 
Från onsdagens dressyrträning
 Det blev som sagt dressyrträning i onsdags och Emil var verkligen så mycket finare än vad han har varit de två tidigare träningarna där. Eftersom han vilade i tisdags så visste jag inte alls hur han skulle vara, så jag longerade ett bra tag innan och det visade sig vara en bra idé. Lite vild i longeringen men sen så fin och framme under hela träningen.
 
Det är mycket i grundridningen/ dressyrarbetet som behöver falla på plats och det kommer att ta sin tid. I nuläge blir det ganska tungt och tufft för honom så fort vi jobbar med lite samling, och skillnaden blir inte superstor, men med träning och tålamod så kommer det bara att bli bättre och bättre. Efter lite framtravning så började vi denna träningen med förvänd öppna längs långsidan. Jämfört med Pelle så blir det inte så mycket tvärning ännu men övningen fyller ändå sin funktion och lösgör genom kroppen och öppnar upp i bogen. Därefter la vi lite fokus på galoppen, samlade några steg för att sen rida lite framåt igen. Målet med det hela är att han ska sätta in bakbenen lite mer in under sig, lätta i framdelen och trampa på lite mer aktivt med bakbenen utan att det går fortare framåt. Väldigt svårt i nuläge men ett par steg här och där så blir det bra!
 
Utvärdering av tävlingsdebuten
 I det stora hela, jag är supernöjd! Vi åkte till årets första tävling, debuten för mig och Emil och min första hoppstart på 5,5 år, med i stort sett inga förväntningar alls. Planen var att ta det som en riktig träning med allt från förberedelserna innan, framridningen, framhoppningen och inne på banan. Samtidigt skulle jag ljuga om jag säger något annat än att målet var att gå felfritt.
 
Emil var väl inte helt nöjd med att de dagliga rutinerna bröts, istället för att gå ut i hagen och äta frukost så fick han stå på gången och bli fixad. Lite lagom taggad, nervös och spänd blev han av det hela, vilket också gjorde att förberedelserna hemma tog lite längre tid än planerat. Vi kom ifrån stallet 5-10 minuter senare än planerat och jag hann inte gå banan...
 
 ...då är det tacksamt att jag trots allt har tävlat en del tidigare, och dessutom lär mig banor väldigt lätt. Såg de två första ekipagen och kunde sen banan. Under framridningen var Emil ganska lagom pigg och inte alls sådär spänd som jag hade förväntat mig att han skulle kunna bli. Framme för skänkeln men inte det där lilla extra trycket i galoppen, dock fin!
 
 
 
Framhoppningen, som verkligen varit en skräckupplevelse sen tidigare, gick så himla lugnt och fint! Jag kommer verkligen ihåg framhoppningarna på ponnytävlingarna som det stressigaste mest kaosartade platsen du kan befinna dig på. Men det här flöt verkligen på så lugnt och fint, och framför allt hade alla koll på vad de gjorde, otroligt skönt! Vi lämnade alltså framhoppningen med en bra känsla.
 
 
Inne på banan fick vi inte så lång tid innan startsignalen. Jag hann visa några hinder och Emil kändes överlag lugn och fin. Och när jag väl fattade galopp så blir han verkligen sitt bästa jag! Jag har aldrig tävlat en häst tidigare som är så medveten om när det väl gäller. Hans tävlingsfokus och inställning är helt fantastisk! Galoppen får ett helt annat tryck bakifrån, sprången blir rundare, han skulle aldrig titta på något och han gör sitt allt för att komma runt banan felfritt med en bra känsla! Till tvåan skulle jag fått ihop honom lite mer för att inte komma så nära, likadant på sjuan. Och till sista hindret hade förhållningen kunnat gå igenom lite smidigare, men i det stora hela är jag väldigt nöjd med debuten. 1m kändes verkligen lätt!