Så gårdagens pass med Emil, jag kan verkligen inte vara annat än nöjd med honom. Vi har jobbat så mycket med att han ska vilja bjuda på lite mer framåt själv hela tiden, speciellt i början av passet då han verkligen har en förmåga att vara seg som klister. Och igår hände det plötsligt! Han blir verkligen en helt annan häst att rida när han själv tänker framåt och tar minsta lilla hjälp på direkten istället för att jag ska behöva be honom om att gå lite mer framåt helt utan reaktion/ att han blir sur och går emot något. Det blir mer eller mindre omöjligt att få en stadig kontakt (eller någon kontakt alls för den delen) till bettet när han inte är framför skänkeln eftersom det blir att han går och spänner sig lite smått genom hela kroppen då. Visserligen har det släppt efter flertalet övergångar tidigare pass men det var så skönt att sitta upp på honom igår när han verkligen ville framåt och känna att han var mjuk och avspänd i kroppen direkt.
Vi jobbade, trots en bra framåtbjudning, med mycket tempoväxlingar där jag vill att han ska trycka på lite mer bakifrån och ta ett stadigare stöd till bettet utan att vi tappar takten. I traven är det inga problem att hålla samma takt och tempo oavsett om vi rider på rakt eller böjt spår utan där har jag honom framför mig och så pass liksidig så att han varken välter innåt eller flyter ut, utan jag kan fokusera på att hålla honom inom ramen med tryck från bakbenen upp till en mjuk fin kontakt till bettet. Galoppen däremot är lite svårare, det saknas fortfarande en hel del styrka här och att samla ihop galoppen och be honom om att sätta sig mer i den med bakbenen långt in under kroppen och komma upp i formen ordentligt går i dagsläge inte. Istället försöker jag här att hitta en lite mer framåt galopp där jag känner att han trycker ifrån med bakbenen ordenligt så att det verkligen blir runda språng som går genom hela kroppen, utan att han bara ska gasa iväg och släppa kontakten till bettet eller lägga sig på frambenen och bita sig fast i handen. På rakt spår känns han ofta väldigt fin, så om galoppkvaliten håller eller inte märks först när man börjar svänga på böjt spår. Om han verkligen är rakriktad och framme för skänkeln så är det lätt att hjälpa honom till att bära sig själv även här, men annars blir galoppen väldigt platt, seg och "stannar upp" lite.

Väldigt suddig bild från ett pass i slutet av februari när jag bara hade ridit honom ett par veckor, det har hänt mycket sen dess.
Igår fick vi till en bra galopp i båda varven där jag kunde svänga för ytterhjälperna och bara visa vägen och behålla ställningen med inner-skänkel/ -hand, och sen komma ur svängen och fortsätta galoppera på med en fin kontakt och bra påskjut. Men detta är samtidigt något som vi kommer jobba vidare med mycket då det verkligen behöver utvecklas mycket mer för att hoppningen ska kunna bli riktigt bra. Är han inte framme för skänkeln och galopperar genom kroppen så blir känsla också helt tom när man väl rider an ett hinder. Han skulle aldrig stanna men han kryper in i hinderna då han inte har styrka eller trycket i galoppen för att kunna gå av i tid/ lite stort. Verkligen helt tvärt emot Pelle som gärna blev stark och drog iväg så att man hela tiden fick lägga fokus på att få igenom halvhalterna, räta upp sig och ha honom så pass lydig så att man kunde vänta på hindret, annars gick han gärna av flera metrar för tidigt. Emil blir verkligen aldrig stark utan snarare tvärtom, han släpper kontakten helt och blir bara platt i galoppen så att man kommer inte framåt för fem öre, så här måste man hela tiden lägga fokus på att driva fram till en bra galopp och kontakt så att man har något att utgå ifrån när man kommer fram till hindret.
Men som sagt, det går framåt både bokstavligen och i utvecklingen. Idag tar vi ett pass på utebanan igen och hoppas på att få till en bra känsla då också. Juste det, kan ju tillägga också att jag satt upp ute igår för första gången, för ett år sen gick det inte att sitta upp på honom alls utan att han fick sadeltvång och flög iväg. Och idag satt jag upp helt själv, ute i paddocken och han stod blixtstilla, han börjar bli lite vixen ändå, guld-stjärna till Emil (och Emelie som gör ett fantastiskt jobb med honom varje dag!)
0