Josefin Nilsson

Pelle 2016 vs 2017
2017 börjar närma sig sitt slut nu med enbart ett fåtal dagar kvar, och just därför tänkte jag sammanfatta mitt och Pelles år för att blanda in lite mer häst i bloggen. För under den senaste månaden har bloggen blivit lite mer häst-fattig, vilket egentligen inte är särskilt konstigt med tanke på att hästarna inte är en del av min vardag på samma sätt längre, men året i övrigt har trots allt varit fyllt med häst så det kan vi ju inte bara lägga bakom oss helt och hållet. När jag ändå var igång och tittade på klippet från detta året så hittade jag ett youtube-klipp som jag gjorde i slutet av förra året, så jag tänker att jag kan passa på att jämföra mitt och Pelles år 2016 med detta året när jag ändå är igång.
 
Under 2016 gjorde vi det som enligt veterinärerna kanske inte ens skulle var möjligt. Med mycket tidiga mornar, långa promenader, massa mys och ett helt galet schema för min del, lyckades Pelle till sist bli friskförklarad från sin (andra) senskada, denna gången på vänster framben. Men trots att han var friskförklarad så var det en lång resa tillbaka till den formen vi hade börjat hitta under 2015, så där började vi. Han kändes överlag pigg och fräsch och jag njöt av varje sekund av arbetet vi gjorde. För oavsett tävlingsresultat så hade vi redan fått den bästa vinsten av alla, en hel och frisk ponny!
 
 
 
 
 
Så det var detta vi hade att utgå ifrån när 2017 började. Överlag skulle jag nog säga att jag har varit mycket mer avslappnad runt allt som har med att prestera att göra än vad jag har varit tidigare. Bara att få vara där och visa upp oss har som sagt varit en vinst i sig och jag har verkligen velat ta till vara på tiden tillsammans med Pelle. Redan när året började så var planen om att sälja honom satt och jag visste att det skulle krossa mig när det väl var dags att lämna och gå vidare, så det har säkert gjort att jag har försökt att verkligen njuta lite extra av precis allting. Sen har jag haft vissa dagar, och veckor då jag har varit extremt besviken, när känslan inte alls har varit där jag har velat ha den eller helt enkelt inte varit så bra som jag vet att vi skulle kunna få till det. Resultaten har gått lite upp och ner och jag skulle ljuga om jag sa att det inte har oroat mig i och med att han har varit till salu, och ojämna resultat är ju aldrig att föredra vid en försäljning. 
 
 
 
Men i det stora hela har jag bara försökt att uppskatta varenda sekund med min bästa vän eftersom jag hela tiden har vetat att till sist så kommer tiden ta slut, och vi bli tvugna att gå skilda vägar för bådas skull. Självklart hade jag önskat att vi hade presterat lite bättre, fått lite fler procent, kanske tagit en placring, och kvalat nationellt helt. Samtidigt är jag glad över att vi hann göra det vi gjorde, att vi trots allt lyckades ta ett nationellt kval, att vi har varit uppe och nosat på placeringar ett par gånger, och framförallt att vi för det allra mesta har haft frukstansvärt kul tillsammans! För att inte ens tala om att jag har lyckats bygga upp en otroligt frisk, fräsch och välmående ponny som nu kan ge så mycket till en ny ryttare. Det hade nog ingen vågat tro på för lite mer än ett år sen. Så överlag skulle jag nog vilja säga att jag är glad och tacksam över att bra sista år med Pelle!
 
 
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress