Josefin Nilsson

För pigg för sitt eget bästa
Hej!
 
Ny vecka och nya tag! Jag började denna måndagen i stallet och kom hem för en liten stund sedan. Pelle fick börja promeneras i lördags och har minst sagt varit pigg och taggad när vi ska gå. Igår gick han så snabbt så att jag nästan fick springa för att hinna med och när vi skulle byta varv (runt stallet) tog han sats för att springa iväg men lyckades inte så istället dansade han runder mig. Lite för pigg för sitt eget bästa men jag tar hellre att han är överdrivet pigg och glad än hängig och deprimerad.
 
Idag nöjde vi oss med att borsta riktigt länge nu på morgonen och sen gick han ut i hagen igen där frukosten väntade. Promenaden tar vi i eftermiddag.
 
Jag ska snart börja göra mig iordning för att ha bussen in till skolan där en lektion väntar. Känns skönt att komma iväg ett par timmar samtidigt som det just nu kan kännas lite onödigt att åka in till skolan för en lektion. Jag åker liksom buss lika länge sammanlagt som jag har lektion. Ja, ja så är läget och jag ska verkligen inte klaga då mitt schema överlag är riktigt skönt detta året.
 
ganska exakt två år sen..
 

Annars händer det nog inte så mycket denna måndagen.
 
Ha en riktigt bra dag!
10 månaders utveckling
 Vem hade för ett år sedan trott att jag och Pelle skulle lyckas komma så pass långt som vi gjorde under lite drygt 10 månader? Svaret är nog ingen, för helt ärligt hade jag ingen aning själv om vad det var vi hade gett oss in i. Jag hade aldrig innan tränat dressyr och enbart startat ett par klubbtävlingar i dressyr för skojs skulle några år tidigare. Pelle däremot har tävlat dressyr innan men den formen som han var i då har jag aldrig sett honom i då han inte alls var i samma skick när han kom till oss.
 
 
Dessutom hade vi 13 månaders skada och rehabelitring bakom oss när vi påbörjade detta. Filmen nedan är fruktansvärt ärlig på hur det verkligen har sett ut både på träning, tävling och vid ridning hemma. I början av september förra året började vi där filmen börjar, hemma hos min tränare när vi var där och provade träna för henne. I slutet av filmen ser ni klipp från de sista träningarna hos min tränare, i juni och juli, 10 månader efter att vi börja den här resan.
 
 
Jag känner mig verkligen stolt över resan vi har gjort men samtidigt är det svårt att låta bli att känna att det är tråkigt att det är här som det slutar för våran del, i alla fall för tillfället. Det fanns så mycket kvar att jobba med och så otroligt mycket mer att visa, speciellt på tävlingsbanan.. Men som sagt jag är så glad över att jag har fått göra detta och jag kommer aldrig kunna tacka Pelle nog för allt han har lärt mig och att han har velat göra denna resan med mig. Älskade ponny! <3
Fix och trix med datan
Hej!
 
Hur är det med er idag? Jag har suttit och fixat med lite saker på datan under förmiddagen. Håller just nu på att klippa och klistra med lite filmer i Movie-maker och förhoppningsvis blir färdigt under förmiddagen imorgon. Den färdiga filmen kommer sen komma upp här på bloggen, med klipp som aldrig tidigare är visade för någon.
 
Annars har jag varit i stallet en sväng också i förmiddags. Vädret är riktigt fint och Pelle verkar riktigt glad. Dessutom var det dags att promenera med honom nu för första gången på två veckor. 5 minuter var det som gällde och han var minst sagt pigg. Provade gå runt stallet med honom först två varv men han var så otroligt spänd och taggad så vi fick gå ner på banan istället. Där slappnade han av och var glad och nöjd med livet.
 
 
Om en timme ska jag upp till stallet igen för att titta till honom och efter det ska jag göra mig redo för att åka till mormor och morfar där kvällen kommer att tillbringas.
 
Hoppas att ni har en riktigt bra lördag!