Josefin Nilsson

2014 has come to an end
2014 blev inte i närheten av vad jag hade trott om någon hade frågat mig under 2013. Innan alla skador kom i vägen under andra halvan av 2013 trodde jag att 2014 skulle kunna bli det året då jag och Pelle skulle få glänsa på tävlingsbanorna då formen var bättre än någonsin. Den tanken ändrades dock ganska snabbt och jag hoppades istället att 2014 skulle bli ett år då allting kunde lösa sig och drömmen var att det skulle kunna återgå till så som det var tidigare.
 
De största delarna av 2014 har varit fyllt med oro över hur det skulle bli med Pelle, tårarna har runnit och jag har många gånger velat ge upp det mesta. När Pelle började bli bättre började min hand spöka igen från skadorna jag fick i den förra hösten och det ena avlöste det andra. Men det har inte bara varit tårar och oro utan och massa glädje och skratt.
 
Jag har lärt känna världens bästa klasskompisar ännu mer och insett hur lika vi verkligen är. Jag är så glad över att dom har funnits där varje dag och det är dom som har gjort skolan så mycket roligare. Dessutom har jag lärt känna mig själv bättre och gjort saker som jag aldrig trodde att jag skulle göra. Jag har valt bort saker jag älskar för något som betyder ännu mer och därmed fått en bättre förstålse för vad som är viktigast för mig i mitt liv.
 
Trots att 2014 aldrig blev vad jag hade drömt om och att jag antagligen aldrig kommer kunna se tillbaka på det som ett framgångsår så tror jag att detta året kommer ha en stor betydelse i framtiden. Att byta gren från hoppning till dressyr är ett av alla stora val jag har gjort under året och jag har ingen aning om hur det kommer att gå för mig och Pelle. Vad jag däremot vet är att vi kommer göra vårt bästa och att vi har en tränare bakom oss som verkligen finns där för oss och vill hjälpa oss.
 
Jag önskar att vi kan lämna skadorna bakom oss nu i 2014 och bara ta med oss all kunskap som vi har fått under året för 2014 har varit ett riktigt lärorikt år trots allt.
 
 
Sista dagen på detta året
Hej!
 
Sista dagen på detta året idag och det känns rikitgt konstigt att detta året redan är över, allting har gått så fort och på många sätt känner jag inte riktigt att jag har hunnit med. Under nästa år, året som börjar imorgon, kommer jag att fylla 18 år, sluta tvåan och börja trean. Det känns helt sjukt och jag känner mig långt ifrån vuxen.
 
Men nu tänker jag först ta till vara på den här sista dagen av detta året. Jag har än så länge hunnit med att göra en uppgift till skolan som vi fick lovet på oss att göra och det känns riktigt skönt att vara klar med den nu. Lite senare ska jag till stallet och vi kommer även idag att åka till Flyinge trots att snön nu har smält undan, detta då det fortfarande är stenfruset i marken på de flesta ställena och det då känns bättre att rida inomhus.
 
 
Mina mål för 2015 kommer att komma upp senare under veckan då jag inte är helt klar än men det absolut viktigaste kommer vara att ha kul och ta vara på tiden för jag tror verkligen, eller hoppas i alla fall att 2015 kommer bli ett riktigt kul år.
 
Ha en riktigt bra nyår!
 
2014 del 4
Oktober:
 
Under stora delar av oktober var det fortfarande ganska varmt ute och jag red ut Pelle en hel del utöver de två träningarna vi hann åka på under månaden. Vi startade också en till LC:2 på 56% och var inte direkt nöjda med resultatet men vi hade kul och tog med oss det som en erfarenhet.
 
 
 

Annars var oktober precis som de andra månaderna en månad fylld med massa pluggande, speciellt på helgerna. I huset var det kaos nästan hela månaden då köket åkte ut och ett nytt skulle in. Detta resulterade med att vi hade saker lite överallt och passade på att äta på Jensens böfhus två helger i rad.
 

November:
 
När jag tänker tillbaka på november minns jag knappt vad som hände då tiden bara försvann iväg. Månaden började med två dagars clinic som Amerikanska George Morris höll i på Flyinge. Riktigt lärorikt och kul att se hur de Amerikanska toppryttarna på hoppsidan tränas även om mycket är olikt från hur det går till och ser ut här i Sverige.
 
Pelle och jag varierade längre uteritter med trimpass på banan och tillsammans med Saga och Maine åkte vi till Flyinge och drog med min syster som fick agera fotograf.
 

I mitten av månaden startade vi LC:2 och LB:1 med ca 55,5% i båda klasserna och en känsla av att vi trots resultatet faktiskt hade utvecklats lite i rätt riktning då vi kom in på banan utan att först tvärstanna och kolla på staketet, söta lilla ponny!
 
Månaden avslutades sen med en tripp över bron med tåget till Köpenhamn. Riktigt kallt var det men trots det lite mysigt. Dessutom fick jag en kommentar här samma dag som betyder mycket, gav svar på en hel del frågor och har gett mig ännu mer förstålse för min älskade ponny.
 
 
 

 
December:
 
Om de tidigare månaderna hade varit fyllda med pluggande så var det ingenting mot hur halva december var. Med hemsk prestationsångest tog jag mig igenom denna terminens värsta veckor och lättnaden efteråt var det bästa på länge.
 
Pelle och jag hann med en träning till för Hege där Pelle kändes riktigt fin och vi är alla överens om att det har hänt mycket sen första träningen.
 
Efter det startade vi två klasser till, årets sista och Pelle kändes trött. Resultatet blev 57,8% i LC:2 där jag gjorde en miss och 53% i LB:1 där det mesta inte blev så bra. Trots detta kändes framför allt första klassen okej då vi för första gången kunde komma in på banan utan att det blev spänt och Pelle höll sig lugn genom hela trav programmet.
 

Skolterminen avslutades sen i kaos på skolan för alla och vi tog ett välförtjänt jullov och Pelle fick vila lite vilket behövdes. Nu är han under lugn igångsättning igen och vi har hunnit med att vara ute i snön lite också innan skolan sen drar igång igen om lite mer än en vecka.