Josefin Nilsson

Livet på resande fot
(null)
Vilda dingos på Fraser Islands.

Natten tillbringades på ett tåg om ett par timmar åker vi ut på havet för 2-3 dagar där. Det ska bli superkul men det innebär också att vi kommer vara totalt frånkopplade från omvärlden. Så nu ska vi se till att fixa tabletter för sjösjuka, äta mat och sen åker vi vid lunch. Mer bilder och uppdatering över lag kommer efterhand men just nu har vi lite bråttom.

Ha en grym onsdag, vi ses, kram!
Att följa hjärnan eller hjärtat?
Följa hjärnan eller hjärtat? Det är den stora frågan i höst.
 
Planen för framtiden har länge varit utritad i mitt huvud. Jag ville prova satsa på hästarna och har alltid varit säker på att det skulle behövas en flytt utomlands för att jag skulle kunna få erfarnheten av eliten som krävs för att utvecklas i den riktningen som jag vill. Jobbet i stallet här i Sverige skulle bara vara en kul bit på vägen i väntan på att kunna åka. Men så plötsligt är teamet här hemma på så många vis det jag har trott att jag inte skulle kunna bli en del av utan att flytta utomlands. Min chef har blivit en del av den internationella eliten och plötsligt har jag mycket av det jag sökt 15 minuter (på cykel) från huset där jag växt upp.
 
När jag skadade mig i våras rasade världen samman för mig, ännu en gång gick drömmarna om att flytta utomlands sönder och i panik över om kroppen skulle hålla igen eller inte så bestämde jag mig för att söka till universitetet den där sista ansökningsdagen. Som en plan B om ingenting blev som jag hade tänkt. Nu är kroppen på bättringsväg men min plan B finns med som ett alternativ mer än någonsin då jag har blivit antagen till en utbilding i Jönköping (vad jag har kommit in på vet jag dock inte då min inloggning nu inte fungerar eftersom jag fick göra någon provisorisk sådan när jag sökte och nu måste vänta på något brev i brevlådan, hur långdrag och gammeldags är inte den processen?) . Så nu är den storafrågan, vad gör jag egentligen? Ska jag följa mitt hjärta och fortsätta med drömmen med hästarna, nu på helttid i Sverige eller utomlands? Eller ska jag vara lite smart och lyssna på hjärnan och börja plugga?
 
Blandade bilder från besök i Jönköping, staden som skulle kunna bli mitt framtida hem
 
Är jag redo att ge upp mina drömmar för att få en tryggare vardag och vara "fast" i tre år framöver? Helt ärligt, jag vet inte. Jag har fruktansvärt svårt för att se mig själv i skolan igen tillbaka i alla fasta rutiner med att sitta och lyssna på föreläsningar specifika tider på dygnet. Plugget i sig hade nog inte varit några större problem men under hela min gymnasietid föredrog jag alltid att få lägga upp min tid som jag ville, och lyckades minst lika bra om inte bättre med de proven/ inlämningarna som jag gjorde hemma själv utan någon lärare eller genomgångar. Kanske distans hade passat mig bättre. Samtidigt så hade garanterat hela student tiden varit ett äventyr i sig och är det någon stad som jag faktiskt hade kunnat tänka mig att flytta till för att plugga, då är det just Jönköping eftersom jag trivs så galet bra där. 
 
Hjärtat drar mot ett håll, hjärnan mot ett annat och mitt i allt påminner rösten i huvudet om resan som ligger bakom mig. Efter alla motgångar som jag har tagit mig igenom under de senaste åren, efter allt hårt arbete och krossade drömmar, ska jag verkligen ge upp allt jag har kämpat för bara för en trygghet...
 
Om alla val i livet ändå hade varit så enkla som valet att kämpa för Pelle och ge honom en sista chans vid andra skadan, lättaste valet i mitt liv! Med bästa resultatet någonsin!

Tälta i australienska vintern
Alltså WOW!! Titta på de här bilderna, Noosa. Här är verkligen så galet fint och vi har passat på att njuta av solen värmen och havet på dagstid i det här paradiset. Stränderna blir verkligen bara finare och finare för varje dag som vi förflyttar oss norrut. Och vi har väl runt 25 grader varmt. Livet är med andra ord ganska bra...
(null)

(null)

(null)

... i alla fall på dagtid. Nätterna däremot håller vi på att frysa sönder. 7 grader var det inatt och vi sover i tälten ni ser på bilden ovan. Ett vanligt tält och kylan och fukten snurrar runt i luften. Natten till igår sov vi en timme och sen låg vi och skakade i trippla tröjor och dubbla byxor resten av natten med en fleecefilt. Vintern i Australien är inte att leka med och speciellt inte om du bor i ett tält! Räddaren i nöden för vår del blev en dam Thea började prata med i duschen, hon hade ett stort duntäcke över som hon lånade ut och sen byggde vi en koja av vånings-sängarna. Så inatt har vi sovit fyra personer under fem täcken i två sängar, jag med fyra tjocktröjor, dubbla byxor och strumpor, och det var faktiskt inte kallt.

Ikväll åker vi vidare med tåget och sen väntar 3 nätter på havet, önska oss lycka till. Vi ses när wi-fi et fungerar igen, ha det bäst, kram!